Stockholmsjenna

Sluta med napp – tips

Under påskhelgen slutade William med napp. Jag trodde att det skulle bli ett stort projekt att få honom sluta med nappen eftersom han alltid hade den i munnen. Han har tidigare blivit helt hysterisk om man försökt få honom att lämna ifrån sig nappen och om man ens pratat om att lämna napparna till katterna på Skansen så har han sagt blankt nej.

 

Jag började någon vecka innan påsk med att förbereda honom genom att prata om att påskharen kommer under påsken. Sedan la jag till att “om man lämnar sina nappar till påskharen så lämnar han en present”. William var inte så jätteimponerad över det först, men ju mer vi pratade om det så blev han intresserad av tanken och började själv prata om påskharen. Jag frågade sedan vad han skulle önska sig för paket av påskharen, och han valde då en sparkcykel.

 

Under dessa dagar när vi pratade om påskharen och napparna så tog jag bort nappen dagtid från William, han fick med andra ord enbart ha napp när han skulle sova.

 

När dagen då påskharen skulle komma va här så gjorde vi ett pärlarmband där vi hängde upp alla nappar. Jag fick ett tips att verkligen storstäda hemmet och se till att man hittat alla nappar, så tipsar om det ifall någon av er läsare också ska testa. Detta för att barnet inte ska hitta någon napp i efterhand när man väl beslutat sig för att sluta.

 

 

Sedan gick vi ut i trädgården och William fick själv hänga upp sina nappar till påskharen. Vi sa “hejdå nappar” och vinkade. Sedan gick vi in igen för att äta middag.

Efter middagen hade påskharen varit där och tagit napparna och lämnat två (!) presenter. Självklart en sparkcykel som William hade önskat sig, men även en ny dockvagn.

 

William blev alldeles chockad! Men så glad över sina presenter. Lite då och då gick han fram till busken och letade efter napparna, men det räckte med att påminna honom om att påskharen fick nappar och att han fick presenter så blev han nöjd.

 

Jag var sedan lite orolig över hur nätterna skulle gå och verkligen laddade upp för oroliga och jobba nattningar. Men icke! Han frågade efter nappen en gång. Jag sa då att “du lämnade ju nappen till påskharen och fick presenter istället”. Hans svar var: “Ja, stooora paket!” och sen somnade han med ett leende på läpparna. Inget gnäll, inget gråt.

 

Alla andra nätter gick också bra och bara några dagar senare så frågade han inte ens om nappen. De fåtal gånger han frågade om den räckte det med att bara påminna om att han fått sparkcykel/present och då accepterar han det.

Jag blev verkligen positivt överraskad hur bra det gick att sluta med nappen! 😄 Samtidigt fick man en påminnelse att ens lilla bebis inte längre är så liten 🙈

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
stockholmsjenna

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats