Stockholmsjenna

Lycklig

Det var ett helt jävla år sen när jag var som lyckligast. Jag minns det verkligen. jag var glad, gick alltid runt med ett leende. fanns inga problem, inte ett enda. allt bara flöt på…
Det var länge sen jag fick känna på denna lycka, kanske bara en engångs lycka? aldrig mer känna på den? hoppas inte det. för jag skulle behöva den lyckan jag upplevde då.
Inte kunde jag tänka mig för ett år sen att mitt liv skulle vara såhär nu. Aldrig! Jag minns att jag sa att jag aldrig skulle lämna dig Mimmi, men det gjorde jag och fann en annan, nämligen min älskade hero. jag sa att det alltid skulle vara vi, alltid alltid alltid! jag skulle kämpa och underlätta, men det sket sig. Minns det verkligen utanför helena perssons ridhus efter riksmästerskapen, fan va lycklig jag var! Men det var då, detta är nu.
Jag mår ändå bra nu, fast jag var lycklig just då. det var en massa saker som påverkade det.
Tävlingarna som gick så jävla bra, vännerna, skolan, allt man hittade på.

Nu e jag skadad efter ridolycka, skallskada, skadad fot. tappat minnet :/  detta påverkas också varför jag mår som jag gör just nu, men jag vill skippa detta. vara glad, kunna le. och för de mesta: Känna mig säker och att kunna lita på folk. jag känner inte så just nu, allt sviker ändå sen.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
stockholmsjenna

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats