Mot Stockholm

large

 

Har haft en alldeles underbar helg i Loftahammar. Just nu sitter jag på tåget hem till Stockholm med en kaffe och lite studier på datorn. Men jag känner mig utvilad, pigg och fräsch. En underbar känsla som jag inte känt på länge.

 

Det var en riktigt skön helg. Vi har mestadels bara tagit det lugnt och njutit av lugnet. Vädret var inte helt på vår sida, men vi hann ändå dra ut och fiska två gånger. Det blåste ordentligt båda dagarna, vilket inte gjorde fisket direkt lätt. Men kul var det ändå. Och både abborrar och gäddor nappade. Så abborre blev det till lunch på söndagen.

 

Igår åkte vi hem till Mantorp sent på kvällen och imorse vaknade vi tidigt för att jag skulle hinna med tåget från Linköping till Stockholm. Jag är inte riktigt redo för denna vecka, men jag är taggad för utmaningarna. För utmaningar lär det bli… Har både inlämning av hemtenta, inlämning av småuppgifter och en salstenta denna vecka. Fullt upp med andra ord!


Upp och ner

Senaste veckan har Hero varit lite upp och ner. Ni som har följt oss länge vet säkerligen om dom problem jag haft med honom när det gäller uteritter. För er nya läsare så kan jag kortfattat berätta att när jag köpte honom så gick det inte att rida ut på honom utan sällskap alls. Tog sedan ca. 3 år innan vi lyckades rida ut alldeles själva, men han är inte trygg alls och går mest på helspänn. Det har varit mycket jobb med honom. Och med sällskap går det väldigt bra. Dock har det visat sig att när han väl börjat gå fram ensam i skogen, så fort man rider en del med sällskap så ”faller han tillbaka” till sin osäkerhet sen när det är dags att rida ut själv igen. Och det är precis vad jag tror har hänt igen…

 

Sen vi flyttade till Djurgården har jag jobbat extra mycket med honom när det gäller uteritter eftersom vi alltid rider ute. Har under första året mest ridit ut på honom själv och han har utvecklats något enormt! Från den osäkra hästen som knappt ville lämna stallet till att han tidigare i höstas var modig, lugn, trygg och älskade att va ute i skogen. Dock har både jag och mina medryttare på sistone ridit ut på honom en del med sällskap av dom nya i stallet. Och nu har Hero fallit tillbaka till dom gamla fasonerna när han fått för sig att han inte kan ridas ut på själv utan sällskap. Så det är dags att börja om igen med att vänja in honom.

 

Jag hoppas dock att vi upptäckte detta rätt tidigt, och att det snart går att rida ut på honom som vanligt igen. När vi upptäckte att han fallit tillbaka så var det mest tvärnitande, han vände hemåt och att han kände sig otrygg. Vi har istället fokuserat mycket på vanlig dressyrridning på fälten där han faktiskt fått jobba med sin energi och fått arbeta lite. Vilket funkat bra. Jag testade en liten skrittrunda igår i skogen och trots att han först tvekade så gick han på fint. Så jag hoppas verkligen att det vänder nu! 🙂

 

img_195314495386_10154546642851499_6423890234778636012_n

 


Lugn helg

Just nu befinner jag mig i stugan i Loftahammar. Som vanligt så är det så himla skönt att va här och bara andas ut. Var här även förra helgen, men då blev det en del fiske med. Tyvärr verkar inte vädret va med oss denna helg, men det gör inte mig något. Regnet smattrat utanför men det är väldigt mysigt här ändå med tänd brasa, god mat och dryck samt min fina pojkvän som sällskap. Medan han har pysslat lite med travet nu på förmiddagen så har jag passat på att lyssna på knastret från den öppna spisen samtidigt som jag läst boken ”The bluest eye” av Toni Morrison.

 

img_1958