Vilken lång dag. Men jag är verkligen stolt över vår lilla klubb, och alla duktiga funktionärer. Vi har fått SÅ mycket beröm för hela arrangemanget.

För mig vart det väldigt stressigt att både vara tävlingsledare samt rida själv. Jag tycker att jag var väldigt oschysst mot Hero då det vart en rätt kort framridning. Men det började med att han hoppade oxern på framridningen en gång, sen totalvägrade han. Jag vet inte riktigt vad som hände. Han såg fräsch ut och var inte halt eller något. Eftersom första hindret på banan var en oxer så visste jag att det skulle gå åt  helvete. Vilket det gjorde…

Jag bestämde sedan vid hinder nr. 3 (som också var en oxer) att starta om på nytt. Då tror jag att min envisa sida kom fram, för jävlar vad jag red, och jävlar vad Hero hoppade högt över hindrena! Vi kom felfria i grunden, men pga. ryttarmissar så vart det en bom ner och ett tillfälle när jag fick rida förbi hindret men red lite in i det och fick lägga en volt (även det en oxer…). Så det var helt mitt fel. Hero var duktig när han väl hoppade!

Jag är inte supernöjd såklart. Och eftersom han aldrig brukar vägra så började jag såklart tro att han hade ont. Men han ser fräsch ut, han hade ingen temp, ingen värme eller svullnad, han åt normalt, såg pigg & glad ut, dock så var han vääääldigt törstig efter ritten.

Men nu ska han få vila medans jag åker utomlands imorgon, och bara gå lite smått under veckan.

Jag antar att vi alla kan ha dåliga dagar… Det var helt enkelt inte Heros dag idag. Jag fick iallafall höra utav fler att de var imponerade över vilket tuff ryttare jag var, och att jag kämpade och red om. Så det för sig något gott med det

Nu ska vi öva oxrar tills nästa tävling om en månad

Igår var det programridning och vi red LB:1. Vi fick väl inte världens bästa förutsättningar med tanke på att de var tidiga gentemot de starttider man fått, så när jag kom in i ridhuset efter att ha skrittat fram lite ute så red hon som startade innan mig redan inne på banan.

Började trava fram Hero och märkte ganska tydligt att hans energi var helt slut. Hämtade mitt spö och petade till lite men fick ingen reaktion. Så framåtbjudningen var verkligen jättedålig! Det enda som snurrade runt i mitt huvud på den korta stunden jag red fram var att allt kommer skita sig nu när framåtbjudningen inte fanns där. Sa det tillochmed till Jacki som skulle rida efter mig att jag inte får fram Hero och det var det som gjorde mig nervös…

Red iallafall in på banan och försökte koncentrera mig på att komma ihåg programmet istället. Fick till en bra takt, men hade fortfarande önskat bättre energi från honom. När jag fick startsignalen så blåste domaren i visselpipan och Hero höll på att skita på sig, men den lilla energin han fick då dog ganska fort.

I helhet fick jag till ett bra program. Jag red noggranna vägar, och jag kom ihåg programmet (vilket är ett under!). Hero var även jättefin och lyssnade bra på mig, och även högergaloppen som jag fasat över så galopperade han på bra. Dock så fick vi aldrig till några bra ökningar, men det är ju för att han inte hade den där framåtbjudningen. Hur mycket jag än försökte så vart det ingen skillnad på tempot.

När man hade ridit klart programmet så sa domaren några ord om vad hon tyckte. Hon tyckte att Hero var en väldigt fin och trevlig häst som är lydig och bussig. Programmet tyckte hon var bra, men hon saknade framåtbjudningen. Hade jag haft den så hade programmet varit i princip perfekt. Hon tyckte även att han vart bättre efter galoppen, så jag skulle tänka på att galoppera fram honom innan jag travarbetar. Sedan skulle jag som ryttare korta mina läder ett hål tyckte hon, vilket kändes skönt då jag avskyr att rida med långa läder!

Jag har endast ridit LB:1 en gång tidigarem för 4 år sedan. Och då fick jag många kommentarer om att han inte var tillräckligt stark i galoppen, att han ramlade in, höll inte balansen och dessutom så vägrade an fatta högergaloppen… Så för mig känns det som en vinst i sig att vi nu red LB:1an utan större problem (förutom framåtbjudningen), och att jag fått bevis på att galoppen verkligen har blivit mycket bättre! Och sen är det alltid kul när domaren verkar gilla hästen även fast det är en travare!

Idag var det som sagt dags för programridning för Eva Rydström! På framridningen gick Hero väldigt bra. Han var avslappnad och fin.

När vi väl kom in på banan så började han spänna sig lite. Men jag tänkte lite ”skit samma” och red på. För vad skulle jag göra när jag var mitt i att rida programmet?

Programmet gick bra. Lite små-missar vart det, men det är sånt som händer. Blandannat så fick jag inte riktigt till övergångarna, men jag tror mycket beror på att han var lite spänd. Sen måste jag erkänna att han är rätt svår att rida övergångar på. Det är något man får träna mycket på. Galoppen gick bra, men i höger så flöt han lite utåt i volten så jag lyckades inte riktigt parera honom så volten vart lite stor. Men i vänster gick han riktigt fint!  Något som jag var lite irriterad över var att när vi passerade domarbordet för typ 5:e gången (och  sista gången..) så började han skygga för det. Suck… Men sånt händer.

När man hade ridit klart så fick domaren prata om vad hon tyckte. Hon sa att det var ett väldigt trevligt och stabilt program trots dessa små-missar. Hon la även till kommentarer på just övergångarna samt högergaloppen. Men det var inte otippat då jag själv kände att de inte var helt perfekta. Men i det stora hela så tyckte hon att programmet var väldigt bra och trevligt.

Efter pratstunden så fick man rida igenom någon del som gick lite sämre. Så vi valde att rida övergångarna. Första gången skulle jag testa att rida på lite mer i traven för att se vad han gjorde då, men då vart det ingen skillnad. Så när jag red om igen fast med mitt vanliga dressyrtempo och upplevde att Hero vart lite mer avslappnad, och då fick jag till övergångarna. Så det handlar nog mestadels om min ridning för att få till dem.

I övrigt så tyckte hon att vi gott och väl kunde börja avancera oss lite och åka ut och tävla lokalt då hon trodde att vi skulle kunna klara oss bra ute på tävlingsbanorna. Och det är alltid kul att höra sådant utav en riktigt duktig och erfaren domare (och tränare).

Och vi red till oss hela 66%! Otroligt kul. Dessutom var han så fin när jag hade vårdat honom med K9 Produkterna.

Tyvärr vart det varken film eller bilder från idag. Men jag bjuder på en bild på fina Hero efter programridningen.

Fotografer: Johanna Ahlström och Anna Jarsjö

Fotografer: Johanna Ahlström och Anna Jarsjö

Nu har jag tagit en powernap och vaknat upp efter tävlingsdagen!

Jag är väldigt nöjd med dagens resultat (första tävlingen sen 2010, Hero endast hoppad 3 gånger sen skadad som jag trodde jag skulle behöva ta bort honom för och Escis har jag bara hoppat 4 gånger innan) . Mitt mål var att jag accepterade rivningar, men ingen vägran. För vid en rivning så har hästen i alla fall försökt, plus att det kan vara ryttarfel. Grunden var en väldigt lång bana (dock endast 7 hinder) men med sjukt långa vägar och anridningar. Man red 3 gånger halva ridbanan runt till nästa hinder. Sista hindret i grunden var med vattenmatta under.  Omhoppningen började med en krånglig dogleg linje mellan hinder 1 & 2, sedan en sväng till hinder 3 som var ett plank och avslutades med en diagonal linje till sista hindret som var ett björkhinder.

Escis: Kändes super inne på banan. Jag själv blir i en helt annan värld då. Jag sluter bort allt runt omkring mig och det enda jag ser är det jag är koncentrerad på (hindrerna). Jag kände att jag hade med mig honom i nästan alla svängar. Däremot så landar han lätt i fel galopp, så några gånger fick jag bryta av och fatta en ny. Men Escis var väldigt lugn och fin, och lyssnade helt super på mig! När vi kom till omhoppningen så dök de läskiga hindrerna upp. Så han tittade sjukt mycket på näst sista hindret i omhoppningen och tänkte stanna, men i sista sekunden så beslöt jag mig för att han banne mig ska över. Så la till spöt mot halsen och han hoppade. Dock så rev han hindret men hoppade super över sista hindret i omhoppningen! Så 0 fel i grunden och 4 fel i omhoppningen.  Jag är verkligen helt supernöjd med honom, och jag hoppas på att få fortsätta rida och tävla honom mer  

Hero: Efter en incident på framhoppningen då han skrapade sitt bakben på ena bommen så började han blöda. Det kom rätt ordentligt med blod och det var som ett skrapsår. Efter att vi konstaterat att han inte var halt så pratade jag med tävlingsledningen som sa att jag kunde få starta sist utav alla idag, så att såret hann torka lite och det hann sluta blöda.

Väl inne på banan så kan jag säga att han INTE var halt… Jävlar vad han var taggad (mer taggad än vad jag var, för jag trodde han skulle ha för ont för att kunna hoppa, och därav skulle jag behöva avbryta ritten och bli utesluten…)! Det var nästan så att jag inte fick stopp på honom efter hindrerna. Grunden flöt på riktigt bra, och hindret med vattenmattan tittade han inte på ens. Jag trodde aldrig jag skulle komma till omhoppningen, så väl där så glömde jag bort att rida en tight sväng till första hindret så tappade några sekunder där. Sen försökte jag gasa på lite till hinder nummer två och hoppade den snett. Hinder nummer 3 (planken som han aldrig sett) tvekade han lite på, men hoppade så jag höll på att flyga av. Och sen var det bara att gasa till sista hindet som han trodde skulle käka upp honom. Men vi red felfritt (och 3 sekunder efter vinnande ekipaget). Jag är så jäkla nöjd med honom! Han gjorde en superrunda trots sin skada då vi nästan inte kom till start. 

Dessutom så gjorde han mig halvskadad genom att först kasta med huvudet så att jag fick hans slem i hela ansiktet, sedan kastade han upp huvudet så att han knockade mig och jag lyckades bita mig själv i läppen. Men va fasen, ska han ha en krigsskada så ska väl jag också ha en  

Men en rosett kom vi hem med till Hero

Jag hittade några bilder från min och Heros första tävling. En hopptävling på typ 80-90 cm som vi vann!

KM i dressyr gick bra.  Jag är nöjd med reslutatet då jag nådde mitt mål (att rida på högre procent än året jag vann).  Kom precis utanför placering i senior-gruppen men för mig gör det absolut inget. Hero kändes fräsch, lugn och lyssnade bra.  Dock fick vi en miss när jag glömde bort ena volten…ouups.. Men sånt händer!

Jag hann rida hela 2 moment efteråt innan de själva kom på att jag ridit fel. Och när jag sedan började rida om så kändes det mycket bättre när jag red de momenten och på protokollet så såg man att jag fick en poäng högre på momentet så känslan var alldeles rätt.

Nöjd med årets sista tävling och med Heros insats. Vi fick ju hela 5,57 procent högre procent detta år jämnfört med för 2 år sedan så då visar det sig att man har utvecklats! Samt att vi nästan lagt ner allt som har med dressyr att göra nu när vi satsar på hoppningen.

Tävlingen idag gick inte bra tyvärr. Han var så himla spänd och jag kunde inte riktigt slappna av då. Men han lyssnade iallafall rätt så bra på mig, även fast han var lite uppstressad och bara ville springa på. Men jag är ändå nöjd som kom runt banan med tanke på att jag inte varit hemma utan varit bortrest och inte kunnat träna något.

Men nu vet vi vad vi ska öva på inför KM som är i December. Och domaren sa även att han är väldigt fin för att vara travare och att han har halvblods gångarterna och att jag inte skulle tänka på hur hans gångarter är utan jobba på mer med själva ridningen.

Så nu får man träna på och blicka framåt!